Meny
Det stora inslaget av ädla lövträd som ek och lind är karaktäristiskt i parken och ett resultat av kungligt inflytande på skötsel av området.
Fagus sylvatica
Boken är allmän och skogbildande i sydligaste Sverige men norrut glesnar bestånden. Norr om Dalälven finns bara enstaka odlade exemplar längs kusten.
Odlad bok förekommer vid många slott och herrgårdar kring Mälardalen och även i Nationalstadsparken har det planterats boklundar. Den största finns uppe på Ulriksdalsåsen sydväst om slottsteatern Confidencen vid Ulriksdals slott. I mars huserar här flockar av vackra stenknäckar och i maj hörs här grönsångarens visa. Det täta bladverket släpper inte igenom mycket ljus och markens vegetation är närmast obefintlig. Även på håll känns boken lättast igen på den släta gråa barken.
Querqus robur
I Nationalstadsparken finns ett av Svealands största sammanhängande bestånd med riktigt gamla ekar. Ur naturvårdssynpunkt är Nationalstadsparkens ekar av nationell betydelse.
Nationalstadsparkens ekar är extremt artrika miljöer. Över 1 000 insektsarter kan trivas på en solitär jätteek på Djurgården! En karaktärsart i parken som är beroende av ek är den akut hotade bredbandade ekbarkbocken.
I parken ser man regelbundet angrepp av fjärilen ekvecklare. Dessa fjärilar kan nästan äta ekens krona kal under en säsong men vållar i allmänhet ingen bestående skada på trädet eftersom nya blad växer ut.
Ekens ved har länge varit uppskattad av människan för sin hållbarhet och hårdhet. Förr tillhörde alla ekar kronan och det var hårda straff att hugga ner en ek. På Djurgården fanns en ekplantage och ekollon härifrån användes när Visingsös ekodlingar anlades på 1830-talet för att säkra den svenska flottans framtida behov av ekvirke.
Picea abies
Granen var tidigare mer utbredd i Nationalstadsparken än idag men stormar och avverkningar har gjort att den blivit mindre vanlig. Granskogen är värdefull på flera sätt. Den ger också den storstadsnära naturen en vildhet som lövskogarna inte ger.
Några av Nationalstadsparkens mest fågelrika miljöer är de grandominerade blandskogarna som vi hittar vid Isbladskärret, Kaknäs skjutfält, Fiskartorpet, på Ulriksdalsåsen och i Sörentorp.
I Fiskartorpsskogen finns många granar av ansenlig storlek. I skogar med mycket gran går det att hitta så kallade hackspettsmedjor. Det är högar av kottar som ligger nedanför den trädspringa där hackspetten har kilat fast kottarna för att komma åt frön. Hackspettsmedjorna skapas av arten större hackspett.
Gran och tall brukar skiljas åt på ett klassiskt vis: granen har korta barr medan tallen har långa och parvist sittande barr. Granen har grenar jämt över stammen medan en fullvuxen tall har sina grenar samlade i kronan. Kottarna uppträder vissa år i stort antal, så kallade kotteår. Gammal granskog hör till de artrikaste miljöerna vi har i Sverige.
Prunus padus
Häggen finns lite varstans i Nationalstadsparken. Ett stort bestånd finns vid det lilla kärr som utgör Husarvikens sydvästra hörn. Vissa år har säkert många av Björnnäsvägens bilister blivit förskräckta över den väv som spöklikt kapslat in häggen längs vägen. Det är fjärilen häggspinnmal (Yponomeuta euonymella) vars larver spinner in träden i silkesliknande väv och kaläter dem. Trots att träden ser döda ut efter ett angrepp överlever de och skjuter snart ut nya blad.
Hägg är ett träd eller buske som är vanlig i hela landet utom på Öland och Gotland. Hägg växer ofta i lundar och fuktiga skogar och blommar i maj-juni, beroende på var i landet de finns. Uttrycket mellan ”hägg och syren” syftar på en tid av våren som anses vara en särskilt ljuvlig då träden står i blom. Häggens blommor är vita och starkt doftande.
Salix caprea
Sälgen växer ofta som en stor och kraftig buske snarare än ett träd. Den finns lite varstans i närheten av Nationalstadsparkens vattenmiljöer. Kring Isbladskärret är den lätt att upptäcka, titta ut över vattnet från kanalsidan. Sälgen är vanlig i hela landet men förekommer ofta bara som enstaka individer.
Sälgen blommar ofta redan i april, före eller under lövsprickningen. Han- och honblommorna sitter på olika träd, de stora gula hanblommorna lämnar stora mängder pollen med mycket hög proteinhalt. Många insekter är beroende av sälgens tidiga blomning. Sälgen är därför en av de mest betydelsefulla växterna för pollinerande insekter. En blommande sälg på våren lockar inte bara till sig bin, utan även många andra sorters insekter. Den blir därför även en välbehövlig rastplats med gott om föda för flyttande småfåglar. Tänk på sälgens värde innan sågen får tala.
Pinus sylvestris
I Nationalstadsparken växer tallen mest på torra marker som hällmarker, sandmark och hedar. Inom parken finns flera områden som kännetecknas av många ståtliga exemplar av tall, Till exempel västra Haga, Ulriksdalsåsen och norra Bergshamra.
Sveriges största hackspettsart, den cirka 45 cm långa spillkråkan, är särskilt knuten till tall. Du hittar kan hitta den genom att leta efter de kraftiga spån och det ovala hugghålet som arten gör långt ner på tallstammen.
Tallen är lite lik granen, kanske särskilt som ung. Men tittar du noga på barren sär det aldrig svårt att skilja arterna åt. Tallens barr är längre än granens och sitter två tillsammans. Fröna är försedda med en tunn vinge vilket gör att de kan spridas med vinden.