Brusewitz, G. & Ekman, H., 1995. Ekoparken. Djurgården – Haga – Ulriksdal. Wahlström & Widstrand.
Glemdal, M., 2008. Gubben på kullen – om den smärtsamma skillnaden mellan politiska intentioner och praktiska resultat. Jönköping International Business School, Jönköping University.
Hallerdt, B. (red.), 1995. Ekoparken. Nationalstadsparken Ulriksdal – Haga – Brunnsviken – Djurgården. Särtryck ur Sankt Eriks årsbok 1995. Samfundet S:t Erik.
Hasselblad, B., 1990. Djurgårdsvandringar på norra och södra Djurgården. Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Holm, L., Schantz, P. & Fröberg D., 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling. Formas.
Jönsson, A., 2006. Historiska landskap – nationalstadsparken Ulriksdal, Haga, Brunnsviken, Djurgården. Stockholms stad och Solna stad.
Lindholm, P., 1993. Ekoparken – Stockholms gröna lunga. Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Lundevall, P., 1997. Djurgården – kungens och folkets park. Djurgårdsmarkens förändring sedan medeltiden fram till vår tid. Stadsbyggnadskontoret, Stockholm.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2008. Utflyktsguide till 33 skyddade naturområden i Stockholms län.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2009. Kungliga nationalstadsparken – i hjärtat av din stad. Nationalstadsparken-I hjärtat av din stad , National city park-At the heart of your city
Meurk, S., 1995. Nationalstadsparken – hus och park på kunglig mark – en vandringsutställning med invigning på Stockholms stadsmuseum 16 maj 1995. Stockholms stadsmuseum.
Mårtensson, J., 2007. Kungliga Djurgården – en kulturhistorisk vandring. Wahlström & Widstrand.
Utgren, L. & Hammarström, T., 2004. Ekoparken – kunglig mark – Djurgården, Haga, Ulriksdal. Gullers.
Utgren, L. & Hammarström, T., 2004. Ekoparken – the Royal Parks of Djurgården, Haga and Ulriksdal. Gullers.
Waldenström, H., 1991. Ekoparken – sammanhängande natur- och kulturpark i Storstad.
Waldenström, H., 2001. Guide till Ekoparken – världens första nationalstadspark: en presentation av de kungliga parkerna Djurgården, Haga, Ulriksdal som förenas kring Brunnsviken. Stockholm Birka Energi.
WWF. Upptäck Ekoparken – naturguide för yngre.
Berefelt, G., 1965. Svensk landskapskonst – från renässans till romantik.
Berg Villner, L., 1997. Tempelman – arkitekten Olof Tempelman, 1745-1816.
Björkhem, U., 1997. Ulriksdal under 350 år. Carlssons.
Bolin, G., Östman, N. & Hedberg, T., 1925. Djurgården förr och nu. AB Gunnar Tisells tekniska förlag.
Byström, O., 1967. Med Bellman på Haga och norra Djurgården.
Dahlbäck, G., 1995. I medeltidens Stockholm.
Edling, G., 1983. Tivoli vid Brunnsviken under gustaviansk tid. Solna kulturnämnd.
Edlund, B., 1991. Haga-Brunnsviken. Haga-Brunnsvikens Vänner.
Eriksson, A., 1998. Guide till kulturhus på Söder och Djurgården.
Grate, P., Nordenson, E. & Hallerdt, B., 1998. Från Ulriksdal till Bellmansro – konstnärer i Nationalstadsparken under 300 år. Carlssons förlag.
Hagman, T., 2002. Beckholmen. Beckholmens Vänförening.
Hasselrot, A., 1990. Haga slott. Byggnadsstyrelsen.
Holmquist Olausson, L. et al. Laduviksområdet – kvartärgeologi, arkeologi och historia.
Johansson, I., 1991. Stor-Stockholms bebyggelsehistoria – markpolitik, planering och byggande under sju sekel.
Laine, C., 2003. Rosendals slott. Ur serien de kungliga slotten. Byggförlaget.
Lange, U., 2000. Experimentalfältet – Kungl. Lantbruksakademiens experiment- och försöksverksamhet på norra Djurgården i Stockholm 1816-1907. Sveriges lantbruksuniversitet.
Linder, P., 1994. Arkitektur i Solna.
Malmström, C., 1970. Kungl. Djurgården i Stockholm – en skildring av dess historia och nutida naturparksområden.
Olausson, M., 1993. Den engelska parken i Sverige under gustaviansk tid.
Olsson, M., 1973. Studier i Djurgårdsområdet invid Stockholm historia före år 1700.
Pihl Atmer, A. K., 1987. Sommarnöjet i skärgården – sommarbebyggelse i Stockholms inre skärgård 1860-1915.
Sjöström, I. & Lindhe J., 2009. Haga – ett kungligt kulturarv. Gullers förlag.
Sprängare, B., 2002. Beckholmen. Byggförlaget Stockholm.
Statens fastighetsverk, 1994. Trädgårdarna på Ulriksdal under 350 år – Historisk sammanställning.
Statens fastighetsverk, 2004. Beckholmen.
Stockholms Stadsmuseum, 1999. Trädgårdar och parker inom Nationalstadsparkens Stockholmsdel.
Stockholms Stadsmuseum & Kultur och fritidsförvaltningen i Solna, 1992. Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården – Kulturminnesvårdens intressen.
Taube, G., 2007. En maritim promenad i Stockholms Sjögård idag med framtidsvisioner. Stockholms sjögård.
Tjerneld, S., 1980. En bok om Djurgården under 300 år. Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Tjerneld, S. Norra Djurgården på 1860-talet.
Vahlne, B., 1985. Rosendals slott. En kulturstudie från Karl Johan-tiden. Kungliga Husgerådskammaren.
Westermark, N., 1970. En studie i Djurgårdens äldre historia – kulturlandskapets utveckling.
Vetenskapsakademien, 2002. Kungl. Vetenskapsakademien och Nationalstadsparken.
Andersson, B., 1975. Djurgårdens gamla ekar.
Bood E., 2002. Förslag till återskapande av våtmark kring Igelbäcken i Solna kommun. Examensarbete, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Curman, P., 1998. Botanisk inventering av Tivoli 1998. Solna stad.
Dannelid, E., 1996. Trollsländor i Ekoparken – en inventering sommaren 1996.
Ekologigruppen AB, 1999. Utvärdering av skötseln samt förslag till skötselplan för tre av Ekoparkens barrskogsområden på Kungliga Djurgården i Stockholm. Ekoparksfonden WWF.
Ekologigruppen AB, 2001. Ekarna i Ekoparken – hälsotillstånd och föryngring för Ekoparkens ekar. Birka Energi och Ekoparken Stockholm.
Ekologigruppen AB, 2007. Stockholms unika ekmiljöer – förekomst, bevarande och utveckling. Stockholms stad.
Hallnäs, Ö., 1999. Inventering av fält- och trädskikt i Sörentorp 1999. Solna stad, Miljökontoret.
Hallnäs, Ö., 2001. Igelbäcken, biotopkartering. Länsstyrelsen i Stockholms län.
Hebert, M., Rasmusson, C. & Welander B., 1997. Salamander och aktiv evertebratfauna på Norra Djurgården – salamanderprojektet på Norra Djurgården. Projekt Ekovatten WWF, delprojekt Salamander.
Herdin, C., 2002. Nationalstadsparkens ekpopulationer – skötsel och förvaltning från 1600-talet till nutid. Examensarbete 2002:12. Institutionen för Systemekologi, Stockholms universitet.
Jonsell, M. & Isaksson, D., 2006. Skalbaggar på tre gammellokaler i Stockholm. Ekologigruppen AB.
Kers, L. E., 1977. Inventering av botaniskt värdefulla områden i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 1977:2.
Laantee, T. & Strid T., 1992. Igelbäcken – Järvafältets pulsåder – en översiktlig naturinventering av Igelbäckens dalgång. Länsstyrelsen i Stockholms län.
Lidén L.-O., 1994. Inventering av ekoparkens nattsländefauna. ZOO-TAX i samarbete med Stefan Lundberg.
Lundberg, S., 1996. Bottenfaunaundersökningar i Laduviken och Solfångardammen – två sjöar/dammar inom Stockholms Nationalstadspark. Information från Sötvattenlaboratoriet Drottningholm, nr 4 1996.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2005. Inventering av bredbandad ekbarkbock i Nationalstadsparken. Rapport från Baggbolaget.
Löfvenhaft, K., & Ihse, M., 1998. Biologisk mångfald och fysisk planering. Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad och Naturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Mörtberg, U., 2006. Landskapsekologisk analys av Nationalstadsparken. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2006:13. Rapport 2006-13 Landskapsekologisk analys av Nationalstadsparken
Naturskyddsföreningen i Stockholms län, 1994. Stockholm i naturen.
Naturvårdsverket, 2005. Åtgärdsprogram för bevarande av Bredbandad ekbarkbock. Rapport 5469.
Nordström, T. & Ståhle, A., 2006. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2006:12.
Rittsél, J. & Engström, J., 2005. Husen i nationalstadsparken, Stockholmsdelen. Stockholms stadsmuseiförvaltning.
Rygfelt, S., 1996. Fågelinventering av våtmarksbundna arter på sju lokaler inom Ekoparken i Stockholm. Projekt Ekovatten WWF.
Stockholms stads fritidsförvaltning och Solna stad, 1992. Naturvårdens intressen i området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.
Stockholms stads stadsbyggnadskontor, 1995. Stockholms ekologiska känslighet. SBK 1995:1.
Ståhle, A., 2000. Sociotop som redskap i grönområdesplanering – ansats till kartering av upplevelsevärden med tillämpning av begreppet sociotop inom Stockholms del av nationalstadsparken. Stadsbyggnadskontoret, Stockholm.
Tecle, S., 2006. Nationalstadsparkens betydelse för rekreation och friluftsliv i Stockholms län. Examensarbete, miljö- och utvecklingsprogrammet, Södertörns högskola.
Waldenström, H. Isbladskärret – fågelsjön i staden. Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Wirén, L., 2002. Dynamik i urbana nätverk – sociala och ekologiska perspektiv på förvaltningen av Nationalstadsparken i Stockholm. Examensarbete 2002:10, Stockholms universitet, Institutionen för systemekologi.
Yllö, L., 2005. Torphagen i Nationalstadsparken – ett tätortsnära natur- och kulturområdes historia, nuvarande förhållanden och framtid. Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.
Holmqvist, I. & Pestmalis, E., 1989. Frescati – landskapsutredning. Ett ungt universitet i ett historiskt landskap. Byggnadsstyrelsen.
Laine, C, 2005. Rosendal – förslag till Vårdplan.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1988. Inrättande av naturvårdsområdet i Ulriksdal i Solna kommun. Beslut den 6 juni 1988.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1988. Skötselplan naturvårdsområdet Ulriksdal, Solna kommun. Fastställd den 6 juni 1988.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1996. Samordningsuppdraget om nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Rapport 1996:2.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1999. Nationalstadsparkens historiska landskap – det immateriella perspektivet. Underlagsmaterial U:19.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006. Framtidens nationalstadspark – handlingsprogram. Del 1, Vision och förutsättningar. Rapport 2006:11. Rapport 2006-11 Nationalstadsparken handlingsprogram del I
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006. Framtidens nationalstadspark – handlingsprogram. Del II, Åtgärder och utveckling. Rapport 2006:11. Rapport 2006-11 Nationalstadsparken handlingsprogram_del II
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1999. Nationalstadsparken – mål och riktlinjer för skötsel av park och natur. Rapport 1999:18.
Malmlöf, M., 1989. Kulturmiljöer i Solna – kulturminnesvårdsprogram för Solna kommun. Solna kommun.
Miljödepartementet, 2008. Utvecklingen av nationalstadsparken. Miljödepartementet, Regeringskansliet. Ds 2008:60.
Regeringens proposition 1994/95:3, Stockholm. Nationalstadsparken Ulriksdal- Haga-Brunnsviken-Djurgården.
Solna stad, 1991. Grönplan för Solna.
Solna stad och Stockholms stad, 1993. Program för planering av området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.
Solna stad, 1999. Vårdplan för Tivoli.
Solna stad, 2005. Beslut om bildande av Igelbäckens naturreservat i Solna. Beslut den 15 februari 2005.
Solna stad, 2005. Skötselplan – Igelbäckens naturreservat i Solna. Fastställd den 15 februari 2005.
Solna stad, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2008. Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen. Antagen av kommunfullmäktige 27 oktober 2008.
Statens fastighetsverk, 1995. Vårdprogram för naturmarken i Hagaparken.
Statens fastighetsverk, 2007. Skeppsholmen och Kastellholmen – Förvaltningsprogram. Fastställt april 2007.
Statens Folkhälsoinstitution, 2009. Grönområden för fler – en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa.
Statens offentliga utredningar SOU 1996:38. Nationalstadsparker – Slutbetänkande av Utredningen om nationalstadsparker.
Stockholm stad, 2009. Översiktsplan för Nationalstadsparken – Stockholmsdelen. Antagen av kommunfullmäktige 20 april 2009.
Stockholms stads stadsbyggnadskontor, 1997. Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur. Rapport SBK 1997:8. Underlag till fördjupning av översiktsplanen för Stockholms del av Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.
Sveriges lantbruksuniversitet & Nivå Landskapsarkitektur AB, 2005. Bergianska trädgården. Utvecklings- och vårdplan med särskild inriktning på trädbeståndet.
Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.