Brusewitz, G. & Ekman, H., 1995. Ekoparken. Djurgården – Haga – Ulriksdal. Wahlström & Widstrand.
Glemdal, M., 2008. Gubben på kullen – om den smärtsamma skillnaden mellan politiska intentioner och praktiska resultat. Jönköping International Business School, Jönköping University.
Hallerdt, B. (red.), 1995. Ekoparken. Nationalstadsparken Ulriksdal – Haga – Brunnsviken – Djurgården. Särtryck ur Sankt Eriks årsbok 1995. Samfundet S:t Erik.
Hasselblad, B., 1990. Djurgårdsvandringar på norra och södra Djurgården. Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Holm, L., Schantz, P. & Fröberg D., 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling. Formas.
Jönsson, A., 2006. Historiska landskap – nationalstadsparken Ulriksdal, Haga, Brunnsviken, Djurgården. Stockholms stad och Solna stad.
Lindholm, P., 1993. Ekoparken – Stockholms gröna lunga. Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Lundevall, P., 1997. Djurgården – kungens och folkets park. Djurgårdsmarkens förändring sedan medeltiden fram till vår tid. Stadsbyggnadskontoret, Stockholm.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2008. Utflyktsguide till 33 skyddade naturområden i Stockholms län.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2009. Kungliga nationalstadsparken – i hjärtat av din stad. Nationalstadsparken-I hjärtat av din stad , National city park-At the heart of your city
Meurk, S., 1995. Nationalstadsparken – hus och park på kunglig mark – en vandringsutställning med invigning på Stockholms stadsmuseum 16 maj 1995. Stockholms stadsmuseum.
Mårtensson, J., 2007. Kungliga Djurgården – en kulturhistorisk vandring. Wahlström & Widstrand.
Utgren, L. & Hammarström, T., 2004. Ekoparken – kunglig mark – Djurgården, Haga, Ulriksdal. Gullers.
Utgren, L. & Hammarström, T., 2004. Ekoparken – the Royal Parks of Djurgården, Haga and Ulriksdal. Gullers.
Waldenström, H., 1991. Ekoparken – sammanhängande natur- och kulturpark i Storstad.
Waldenström, H., 2001. Guide till Ekoparken – världens första nationalstadspark: en presentation av de kungliga parkerna Djurgården, Haga, Ulriksdal som förenas kring Brunnsviken. Stockholm Birka Energi.
WWF. Upptäck Ekoparken – naturguide för yngre.
Berefelt, G., 1965. Svensk landskapskonst – från renässans till romantik.
Berg Villner, L., 1997. Tempelman – arkitekten Olof Tempelman, 1745-1816.
Björkhem, U., 1997. Ulriksdal under 350 år. Carlssons.
Bolin, G., Östman, N. & Hedberg, T., 1925. Djurgården förr och nu. AB Gunnar Tisells tekniska förlag.
Byström, O., 1967. Med Bellman på Haga och norra Djurgården.
Dahlbäck, G., 1995. I medeltidens Stockholm.
Edling, G., 1983. Tivoli vid Brunnsviken under gustaviansk tid. Solna kulturnämnd.
Edlund, B., 1991. Haga-Brunnsviken. Haga-Brunnsvikens Vänner.
Eriksson, A., 1998. Guide till kulturhus på Söder och Djurgården.
Grate, P., Nordenson, E. & Hallerdt, B., 1998. Från Ulriksdal till Bellmansro – konstnärer i Nationalstadsparken under 300 år. Carlssons förlag.
Hagman, T., 2002. Beckholmen. Beckholmens Vänförening.
Hasselrot, A., 1990. Haga slott. Byggnadsstyrelsen.
Holmquist Olausson, L. et al. Laduviksområdet – kvartärgeologi, arkeologi och historia.
Johansson, I., 1991. Stor-Stockholms bebyggelsehistoria – markpolitik, planering och byggande under sju sekel.
Laine, C., 2003. Rosendals slott. Ur serien de kungliga slotten. Byggförlaget.
Lange, U., 2000. Experimentalfältet – Kungl. Lantbruksakademiens experiment- och försöksverksamhet på norra Djurgården i Stockholm 1816-1907. Sveriges lantbruksuniversitet.
Linder, P., 1994. Arkitektur i Solna.
Malmström, C., 1970. Kungl. Djurgården i Stockholm – en skildring av dess historia och nutida naturparksområden.
Olausson, M., 1993. Den engelska parken i Sverige under gustaviansk tid.
Olsson, M., 1973. Studier i Djurgårdsområdet invid Stockholm historia före år 1700.
Pihl Atmer, A. K., 1987. Sommarnöjet i skärgården – sommarbebyggelse i Stockholms inre skärgård 1860-1915.
Sjöström, I. & Lindhe J., 2009. Haga – ett kungligt kulturarv. Gullers förlag.
Sprängare, B., 2002. Beckholmen. Byggförlaget Stockholm.
Statens fastighetsverk, 1994. Trädgårdarna på Ulriksdal under 350 år – Historisk sammanställning.
Statens fastighetsverk, 2004. Beckholmen.
Stockholms Stadsmuseum, 1999. Trädgårdar och parker inom Nationalstadsparkens Stockholmsdel.
Stockholms Stadsmuseum & Kultur och fritidsförvaltningen i Solna, 1992. Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården – Kulturminnesvårdens intressen.
Taube, G., 2007. En maritim promenad i Stockholms Sjögård idag med framtidsvisioner. Stockholms sjögård.
Tjerneld, S., 1980. En bok om Djurgården under 300 år. Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Tjerneld, S. Norra Djurgården på 1860-talet.
Vahlne, B., 1985. Rosendals slott. En kulturstudie från Karl Johan-tiden. Kungliga Husgerådskammaren.
Westermark, N., 1970. En studie i Djurgårdens äldre historia – kulturlandskapets utveckling.
Vetenskapsakademien, 2002. Kungl. Vetenskapsakademien och Nationalstadsparken.
Andersson, B., 1975. Djurgårdens gamla ekar.
Bood E., 2002. Förslag till återskapande av våtmark kring Igelbäcken i Solna kommun. Examensarbete, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Curman, P., 1998. Botanisk inventering av Tivoli 1998. Solna stad.
Dannelid, E., 1996. Trollsländor i Ekoparken – en inventering sommaren 1996.
Ekologigruppen AB, 1999. Utvärdering av skötseln samt förslag till skötselplan för tre av Ekoparkens barrskogsområden på Kungliga Djurgården i Stockholm. Ekoparksfonden WWF.
Ekologigruppen AB, 2001. Ekarna i Ekoparken – hälsotillstånd och föryngring för Ekoparkens ekar. Birka Energi och Ekoparken Stockholm.
Ekologigruppen AB, 2007. Stockholms unika ekmiljöer – förekomst, bevarande och utveckling. Stockholms stad.
Hallnäs, Ö., 1999. Inventering av fält- och trädskikt i Sörentorp 1999. Solna stad, Miljökontoret.
Hallnäs, Ö., 2001. Igelbäcken, biotopkartering. Länsstyrelsen i Stockholms län.
Hebert, M., Rasmusson, C. & Welander B., 1997. Salamander och aktiv evertebratfauna på Norra Djurgården – salamanderprojektet på Norra Djurgården. Projekt Ekovatten WWF, delprojekt Salamander.
Herdin, C., 2002. Nationalstadsparkens ekpopulationer – skötsel och förvaltning från 1600-talet till nutid. Examensarbete 2002:12. Institutionen för Systemekologi, Stockholms universitet.
Jonsell, M. & Isaksson, D., 2006. Skalbaggar på tre gammellokaler i Stockholm. Ekologigruppen AB.
Kers, L. E., 1977. Inventering av botaniskt värdefulla områden i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 1977:2.
Laantee, T. & Strid T., 1992. Igelbäcken – Järvafältets pulsåder – en översiktlig naturinventering av Igelbäckens dalgång. Länsstyrelsen i Stockholms län.
Lidén L.-O., 1994. Inventering av ekoparkens nattsländefauna. ZOO-TAX i samarbete med Stefan Lundberg.
Lundberg, S., 1996. Bottenfaunaundersökningar i Laduviken och Solfångardammen – två sjöar/dammar inom Stockholms Nationalstadspark. Information från Sötvattenlaboratoriet Drottningholm, nr 4 1996.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2005. Inventering av bredbandad ekbarkbock i Nationalstadsparken. Rapport från Baggbolaget.
Löfvenhaft, K., & Ihse, M., 1998. Biologisk mångfald och fysisk planering. Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad och Naturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Mörtberg, U., 2006. Landskapsekologisk analys av Nationalstadsparken. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2006:13. Rapport 2006-13 Landskapsekologisk analys av Nationalstadsparken
Naturskyddsföreningen i Stockholms län, 1994. Stockholm i naturen.
Naturvårdsverket, 2005. Åtgärdsprogram för bevarande av Bredbandad ekbarkbock. Rapport 5469.
Nordström, T. & Ståhle, A., 2006. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2006:12.
Rittsél, J. & Engström, J., 2005. Husen i nationalstadsparken, Stockholmsdelen. Stockholms stadsmuseiförvaltning.
Rygfelt, S., 1996. Fågelinventering av våtmarksbundna arter på sju lokaler inom Ekoparken i Stockholm. Projekt Ekovatten WWF.
Stockholms stads fritidsförvaltning och Solna stad, 1992. Naturvårdens intressen i området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.
Stockholms stads stadsbyggnadskontor, 1995. Stockholms ekologiska känslighet. SBK 1995:1.
Ståhle, A., 2000. Sociotop som redskap i grönområdesplanering – ansats till kartering av upplevelsevärden med tillämpning av begreppet sociotop inom Stockholms del av nationalstadsparken. Stadsbyggnadskontoret, Stockholm.
Tecle, S., 2006. Nationalstadsparkens betydelse för rekreation och friluftsliv i Stockholms län. Examensarbete, miljö- och utvecklingsprogrammet, Södertörns högskola.
Waldenström, H. Isbladskärret – fågelsjön i staden. Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Wirén, L., 2002. Dynamik i urbana nätverk – sociala och ekologiska perspektiv på förvaltningen av Nationalstadsparken i Stockholm. Examensarbete 2002:10, Stockholms universitet, Institutionen för systemekologi.
Yllö, L., 2005. Torphagen i Nationalstadsparken – ett tätortsnära natur- och kulturområdes historia, nuvarande förhållanden och framtid. Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.
Holmqvist, I. & Pestmalis, E., 1989. Frescati – landskapsutredning. Ett ungt universitet i ett historiskt landskap. Byggnadsstyrelsen.
Laine, C, 2005. Rosendal – förslag till Vårdplan.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1988. Inrättande av naturvårdsområdet i Ulriksdal i Solna kommun. Beslut den 6 juni 1988.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1988. Skötselplan naturvårdsområdet Ulriksdal, Solna kommun. Fastställd den 6 juni 1988.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1996. Samordningsuppdraget om nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Rapport 1996:2.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1999. Nationalstadsparkens historiska landskap – det immateriella perspektivet. Underlagsmaterial U:19.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006. Framtidens nationalstadspark – handlingsprogram. Del 1, Vision och förutsättningar. Rapport 2006:11. Rapport 2006-11 Nationalstadsparken handlingsprogram del I
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006. Framtidens nationalstadspark – handlingsprogram. Del II, Åtgärder och utveckling. Rapport 2006:11. Rapport 2006-11 Nationalstadsparken handlingsprogram_del II
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1999. Nationalstadsparken – mål och riktlinjer för skötsel av park och natur. Rapport 1999:18.
Malmlöf, M., 1989. Kulturmiljöer i Solna – kulturminnesvårdsprogram för Solna kommun. Solna kommun.
Miljödepartementet, 2008. Utvecklingen av nationalstadsparken. Miljödepartementet, Regeringskansliet. Ds 2008:60.
Regeringens proposition 1994/95:3, Stockholm. Nationalstadsparken Ulriksdal- Haga-Brunnsviken-Djurgården.
Solna stad, 1991. Grönplan för Solna.
Solna stad och Stockholms stad, 1993. Program för planering av området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.
Solna stad, 1999. Vårdplan för Tivoli.
Solna stad, 2005. Beslut om bildande av Igelbäckens naturreservat i Solna. Beslut den 15 februari 2005.
Solna stad, 2005. Skötselplan – Igelbäckens naturreservat i Solna. Fastställd den 15 februari 2005.
Solna stad, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2008. Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen. Antagen av kommunfullmäktige 27 oktober 2008.
Statens fastighetsverk, 1995. Vårdprogram för naturmarken i Hagaparken.
Statens fastighetsverk, 2007. Skeppsholmen och Kastellholmen – Förvaltningsprogram. Fastställt april 2007.
Statens Folkhälsoinstitution, 2009. Grönområden för fler – en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa.
Statens offentliga utredningar SOU 1996:38. Nationalstadsparker – Slutbetänkande av Utredningen om nationalstadsparker.
Stockholm stad, 2009. Översiktsplan för Nationalstadsparken – Stockholmsdelen. Antagen av kommunfullmäktige 20 april 2009.
Stockholms stads stadsbyggnadskontor, 1997. Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur. Rapport SBK 1997:8. Underlag till fördjupning av översiktsplanen för Stockholms del av Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.
Sveriges lantbruksuniversitet & Nivå Landskapsarkitektur AB, 2005. Bergianska trädgården. Utvecklings- och vårdplan med särskild inriktning på trädbeståndet.
