Skog

Kungliga nationalstadsparkens skogar är artrika, med många ovanliga växt- och djurarter. Stora delar av parken karaktäriseras av en blandskog med olika löv- och barrträdsarter. Ädellövskog finns överallt. Parken har en av Svealands största koncentrationer av ek, alm, ask, lind och lönn. Ädellövskogen är den mest artrika skogstypen i Sverige och det är ett nationellt intresse att parkens ädellövbestånd bevaras.

Ädellövskogarna har ofta en lång kontinuitet med träd av olika åldrar och många döda träd. I de gamla ädellövträden, främst ekarna, trivs många insekter som livnär sig just på död ved. Ollonen från bok och ek är näringsrika och äts av både däggdjur och fåglar. Ett annat kännetecken är att det finns många växtarter som trivs i lundar. Under våren, då trädens löv ännu inte är utvecklade, finns ljus nog för en rik vårblomning med vitsippa, gulsippa och vårlök.

Eken är Nationalstadsparkens karaktärsträd framför andra. Det är också det trädslag som hyser flest arter, särskilt solitära solbelysta grova jätteekar är kända som mycket artrika biotoper. Riktigt stora ekar hittar du på Södra och Norra Djurgården. Planterad bok finns bland annat på vid Manilla på Södra Djurgården, vid Fiskartorpet och i Ulriksdal.

Granskogen har tillsammans med annan barrskog varit den dominerande skogstypen i parken men arealen har minskat och ersatts av olika typer av lövskog. Barrskogen är viktig för friluftslivet och hör också till de mest fågelrika miljöerna. Talldominerade områden kan vara imponerande, med ”pelarsalar” av grova flerhundraåriga tallar. Sådana områden hittar vi mellan Bergshamra centrum och Ulriksdals Slott samt i västra delen av Hagaparken.

Hassellundarna förekommer på flera håll i Nationalstadsparken och är ofta igenvuxna ängs- och hagmarker. Relativt grova lövträd av exempelvis ek, finns ofta som ett glest inslag i lundarna. I Nationalstadsparken finns fina hassellundar sydost om Rosendal samt vid Vasaslätten i Haga.