Meny
I Kungliga nationalstadsparken finns flera sjöar och även några vattendrag. Flera av sjöarna är tidigare havsvikar som landhöjningen har förvandlat till sjöar. Till exempel var Brunnsviken i Solna en gång områdets största sjö. Runt Brunnsviken utbredde sig då skogklädda bergsbranter omväxlande med idylliska slåtter- och betesmarker. Med detta pastorala landskap som utgångspunkt och med Brunnsvikens vattenspegel i centrum, skapade Gustav III, tillsammans med arkitekter och gunstlingar de tre engelska landskapsparkerna: Bellevue, Haga och Tivoli. År 1863 sprängdes Ålkistekanalen för att förbättra utloppet till Lilla Värtan och Östersjön. Sjön sänktes med 1,25 meter och Brunnsviken blev åter en havsvik.
Laduviken på Norra Djurgården är ett exempel på en avsnörd havsvik som förblivit en sjö. I öster och väster gränsar den till sumpskog. Runt sjön finns trevliga promenadstigar med grillplats. Söder om Laduviken ligger Fiskartorpets friluftsgård.
På Södra Djurgården, söder om Djurgårdsbrunnskanalen, ligger Isbladskärret. Också detta var från början en del av en havsvik, Isbladsviken. Invallningen mot Djurgårdsbrunnskanalen påskyndade uppgrundningen. När Kungliga Djurgårdens Förvaltning slutade länspumpa kärret på 1980-talet blev det en förnämlig fågelsjö med arter som exempelvis knölsvan, snatterand, smådopping, och häger.
Parkens enda vattendrag med flöde under hela året är Igelbäcken, som rinner mellan Säbysjön på Järvafältet och Edsviken. Den har ett förhållandevis rent vatten med en hel del mollusker och den ovanliga fisken grönling. Här övervintrar också strömstaren.