åkergroda_MaJw.jpgGrafiskt element

Grodtunnel byggs i Norra Djurgårdsstaden

När Norra Djurgårdsstaden byggs är förhoppningen att även grodorna ska flytta in. I området görs flera satsningar för att stärka banden och närheten till Nationalstadsparken. Bland annat anläggs dammar och vattensamlingar för att underlätta för grodor och andra vattenlevande djur.

Tillsammans med Djurgårdsförvaltningen har staden till exempel byggt en groddamm längst in i Husarviken.

En annan satsning är den grodtunnel som anläggs vid villatomterna vid Bobergsgatan. Det är inte den första grodtunneln i Stockholms län, men utan tvekan den längsta.

Tunneln som går under gatan är redan på plats men ännu saknas det fuktstråk och park där den ska mynna ut. När området runt tunneln står klart i slutet av 2017 är förhoppningen att grodorna ska ta sig in från Husarviken, genom tunneln och att de sedan bildar kolonier i fuktstråken och dammarna i bostadsområdet.

Så kallade faunapassager har blivit allt populärare. I det här fallet handlar det om att hjälpa grodorna att överleva vägövergången.

– Groddjur rör sig över markytan mellan vinteridet och lekvattnet på våren. De går oftast raka vägen och rundar hinder men tappar inte orienteringen. Åtskilliga tusental blir överkörda vilket är själva upphovet till groddtunnlar, säger Torbjörn Peterson, biolog och expert på groddjur med en bakgrund från Naturhistoriska Riksmuseet.

Torbjörn Peterson har följt arbetet med grodtunneln på uppdrag av miljöförvaltningen i Stockholms stad. Han är inte säker på om några grodor kommer att hitta till grodtunneln vid Bobergsgatan.

– Så här långa tunnlar oprövade och det är osäkert om de överhuvudtaget fungerar. Hela satsningen med grodtunnel, dammar och förhoppningen av få in groddjur i den nya stadsdelen, kan ses som ett globalt unikt projekt att kombinera naturmiljö med boendemiljö.

Om några groddjur ska lyckas ta sig från våtmarkerna runt Husarviken in i Norra Djurgårdsstaden är det troligen den vanliga svenska paddan som vi ska hoppas på, enligt Torbjörn Peterson.

– Padda är fortfarande en mycket vanlig och stabil art i Stockholmsområdet och i hela Sverige. De leker i allt från små dammar till större sjöar, där de klarar konkurrens från fisk genom sin talrikhet och giftighet. Paddan är den första art jag förväntar mig kan kolonisera dammarna i den Norra Djurgårdsstan.

Satsningarna kan trots det spela roll för djur- och växtlivet inne i bostadsområdet.

– Utöver groddjur kan det tänkas ske en etablering av hela den flora och fauna som är vanlig och representativ för småvatten av denna typ. Inte minst trollsländor som är mycket populära och även väcker uppmärksamhet genom sin storlek och sina vackra färger.

I Nationalstadsparken finns vanlig groda, åkergroda, padda samt större och mindre vattensalamander. Samtliga arter av reptiler och groddjur är fridlysta i Sverige sedan år 2000.

Läs mer om Norra Djurgårdsstadens




Skriv ut