Geologisk vandring i Frescati. Foto: Naturhistoriska riksmuseet.

På geologisk exkursion i Frescati. Foto: Naturhistoriska riksmuseet.

Grafiskt element

Lär om geologi i Nationalstadsparken

 

2014-09-04

Den trettonde september är Geologins dag – en festdag för dig som är intresserad av sten, mineral, jord och bergarter.

Naturhistoriska riksmuseet arrangerar då geologisk vandring i Kungliga nationalstadsparken. Du kan också utforska spännande geologiska lämningar på egen hand.

Berggrunden i Stockholmstrakten är närmare två miljarder år gammal, och markerna där Nationalstadsparken ligger har länge varit en viktig plats för geologiska studier.

Det var bland annat här som geologen Gerard de Geer i slutet av 1800-talet gjorde studier som ledde fram till en ny metod för absolut tidsbestämning, lervarvskronologi. Metoden används ofta av dagens geologer och arkeologer.

För ett kunnigt öga berättar marken och landskapet i parken mycket. På många platser finns exempelvis synliga rundhällar. Det är släta, isslipade hällar som berättar om den senaste istidens rörelser. Här och var ligger även stora flyttblock som lämnats kvar av inlandsisen.

Ser man Nationalstadsparken ur ett helikopterperspektiv är det tydligt hur landskapet följer det för Svealand så typiska sprickdalslandskapet. Det känns igen på att landskapet växlar mellan områden med höjder och bergsplatåer och mellanliggande långsträckta dalgångar som går i nordväst-sydostlig riktning.

Exempel på sprickdalar är gamla sjöbäcken som Brunnsviken och Stora Värtan, eller lerfyllda dalgångar som Ladugårdsgärde och markerna på Norra Djurgården.

Genom parken löper även flera rester av den långsträckta Stockholmsåsen. 

Följ med på geologisk vandring i Frescati

Med start kl. 14 den 13 september arrangerar Naturhistoriska riksmuseet en vandring med geolog Åke Johansson. Han visar och berättar om Frescatis mineral och bergarter.  Läs mer om detta och det övriga programmet på museets webbplats.

För dig som hellre vill utforska geologin i parken på egen hand finns här några tips på vad du kan titta efter.

Exempel på geologiska lämningar i parken

  • Terrasserna vid Lings kulle. Vid Brunnsvikens västra strand ligger Lings kulle. Den känns igen på att gravplatsen till Per Henrik Ling, ”den svenska gymnastikens fader”, ligger här. Kullen som är en av Stockholmsåsens kvarvarande kullar, har två tydliga terassliknande strandlinjer cirka 8 och 13 meter över havet. Enligt geologen Gerard De Geer har terrasserna formats av särskilt häftiga stormar.
  • Rundhällar vid Koppartälten. Cirka 100 meter öster om det ostligaste koppartältet ligger flera synliga rundhällar. Det är isslipade berghällar med tydliga inristade isräfflor. Av rundhällens form och räfflornas riktning kan man utläsa i vilken riktning den senaste inlandsisen rörde sig.
  • Gustav III:s flyttblock. Cirka 30 meter innanför de norra grindarna till Haga slott kan ett stort stenblock skymtas. Blocket som är närmare 6,5 x 10 meter stort, består av bland annat gnejs och pegmatit och är ett så kallat flyttblock som inlandsisen fört hit. Gamla borrhål vittnar om att bitar har sprängts bort ur blocket som ursprungligen har varit ännu större.
  • Storkullen vid Haga norra. Strax bakom SAS parkering vid Frösundavik ligger en hög kulle. Kullen är en rest efter Stockholmsåsen. Den ursprungliga åsen är sedan länge bortgrävd och dagens kulle, som mäter 72 meter över havet, är uppbyggd av tippmassor från rivningen av Klarakvarteren. Från toppen, som är 20 meter högre än den ursprungliga åstoppen, är utsikten över Stockholm magnifik. 

Utsikt från Hagakullen. Foto: PetraMy Börjesson.
Vy från Storkullens topp. Foto: Länsstyrelsen.

  • Grottberget i Haga/Oxberget vid Husarviken/Skansenbergets östra och norra sidor är alla tydliga exempel så kallade förkastningsbranter. Förkastningsbranter syns som raka, tvära branter. De bildades för flera hundra miljoner år sedan av förskjutningar i jordskorpan där en del av berget rört sig uppåt, en del neråt.
  • Kalkstensgolvet i Ekotemplet. De grå kalkstensplattorna som är Ekotemplets golv har tydliga fossil från bland annat bläckfiskar (s.k. ortoceratiter). Åldern på dessa är cirka 450–500 miljoner år.
  • Jättegrytan i Haga tingshus. I källaren till Haga tingshus finns en 2,7 meter djup jättegryta som bildades av den isälv som lämnade Stockholmsåsen efter sig. Grytan visas bland annat för skolklasser men kräver att man först tar kontakt med Statens fastighetsverk.

Skriv ut