Erik Andersson.jpg

Erik Andersson, forskare på Stockholm Recilence Centre.

Grafiskt element

Nationalstadsparken – biologisk mångfald värd att bevara

 

2014-03-24

Mitt i Nationalstadsparken finns Stockholm Recilence Centre, ett tvärvetenskapligt center för forskning kring social-ekologiska system. Centret har hela världen som arbetsfält, men med Brunnsviken runt knuten är det inte heller förvånande att flera undersökningar berört Nationalstadsparken.
Här ger Erik Andersson, forskare vid Recilience Centre, sin syn på Nationalstadsparkens betydelse för Stockholms biologiska mångfald.

– Nationalstadsparken utgör en rik miljö, säger Erik Andersson. Väldigt mycket av Stockholmsregionens flora och fauna finns i den här parken. Den biologiska rikedomen är något man kan vara stolt över och försöka bevara.

Ekosystemtjänster är ett centralt begrepp i institutets forskning. Det beskriver all den nytta som människor utvinner ur naturen och kan gälla allt från mat och ren luft till rekreation och naturupplevelser.
Begreppet har vunnit mark de senaste åren, även politiskt. När miljöminister Lena Ek nyligen presenterade propositionen om om biologisk mångfald och ekosystemtjänster betonade hon att regeringen vill underlätta för företag att bedöma hur de är beroende av ekosystemtjänster. Nationalstadsparken, som instiftades 1995, visar att det inte behöver råda motsatta intressen mellan biologisk mångfald och mänsklig aktivitet på en och samma plats, framhåller Erik Andersson.

– Det kan vi även se i andra kulturlandskap runt om i Europa.

Ett gott exempel på kulturlandskap med stark biologisk betydelse är Djurgårdens eklandskap. Det grundlades redan på 1700-talet. För att bevara eklandskapet krävs skötsel och restaurering, vilket är en viktig del av Nationalstadsparkens utvecklingsplan. Nationalstadsparkens eklandskap är artrika biotoper, där minst 1 500 arter lavar, mossor, svampar och insekter är mer eller mindre beroende av eken och dess invånare. De gamla ekarna är även en viktig livsmiljö för fåglar och fladdermöss, som gynnas av den rika insektsfaunan. Via Stockholms gröna kilar spiller den biologiska mångfalden i eklandskapet över på andra parker och grönområden i centrala Stockholm.

– Det är Nationalstadsparkens och Stockholms gröna kilars förtjänst att vi har relativt sett biologiskt rika miljöer även centralt i Stockholm, konstaterar Erik Andersson, som oroar sig för att flera av områdena kommer att bebyggas på sikt. Det skulle kunna inverka negativt på den biologiska mångfalden och Stockholms ekosystemtjänster.

– På många håll runt om i världen har man visat att städernas grönområden ofta är mer värdefulla att bevara än att ersättas av bostadsområden. Byggs de bort sjunker marknadsvärdet på de intilliggande bostäderna. Och vi får inte glömma bort att tillgången till grönområden är en stor del av förklaringen till varför Stockholm är så attraktivt för boende och besökare. Det är dock viktigt att vara medveten om att bebyggelse går att utforma på olika sätt, att exploatera innebär inte nödvändigtvis motsatsen till att bevara.

Erik Anderssons kollega Henrik Erntson har i en avhandling visat att civilsamhället spelar en stor roll när det gäller att bevara Stockholms grönområden. Han vill att lokala grupper som kolonilottsträdgårds- och friluftsföreningars kunskap om ekosystemet ska tas bättre till vara.

Ur demokratisk synvinkel kan det vara problematiskt att resursstarka grupper har större möjligheter att påverka beslut än mindre resursstarka intressen, framhåller Erik Andersson. Samtidigt kan man se betrakta det civila samhället som en balanserande faktor till marknadskrafterna.

I Stockholm finns även en kulturell fördel när det gäller biologisk mångfald; stockholmare värdesätter gröna miljöer.

– Det är inte alltid en självklarhet. Det finns städer i Europa där exempelvis träd mest betraktas som ett irritationsmoment.

Skriv ut