SånglärkaMMw.jpgFoto: Magnus Martinsson.Grafiskt element

Sånglärka

Alauda arvensis

Sånglärkan är kanske den somrigaste av Nationalstadsparkens fåglar. Visserligen kommer den tidigt till häckplatsen på Ladugårdsgärde, redan i mars, men sången är långlivad. Långt in på högsommaren sjunger lärkan sin till synes oändliga visa högt upp i skyn med fladdrande vingar. Förr skulle vårens första lärka skjutas och lämnas in till kungen på slottet mot en dukat, en sed som höll i sig till 1850-talet. Idag är det de lösspringande hundarna som lärkparen huvudsakligen ska passa sig för. Får joggaren syn på en sittande lärka är den betydligt svårare att identifiera; den är ganska oansenligt brunaktig med en liten huvudtofs. Det är först när den stiger rätt upp i skyn på darrande vingar och med en ändlös drill som mysteriet löses.

 


Lyssna


Skriv ut

Läs mer om 'Brunand'Läs mer om 'Duvhök'Läs mer om 'Gråhäger'Läs mer om 'Grönsångare'Läs mer om 'Havsörn'Läs mer om 'Kattuggla'Läs mer om 'Morkulla'Läs mer om 'Silltrut'Läs mer om 'Smådopping'Läs mer om 'Snatterand'Läs mer om 'Stare'Läs mer om 'Stenknäck'Läs mer om 'Storskarv'Läs mer om 'Strömstare'Läs mer om 'Större hackspett'Läs mer om 'Sånglärka'Läs mer om 'Tofsvipa'Läs mer om 'Vitkindad gås'